Många frågar "Så du är själv med barnet?" och lägger huvudet på sned som någon sympatigest.

Och ja rent tekniskt jag är snart en ensamstående mamma men inte är jag själv heller!

Jag vet att ansvaret ligger på mig att det är jag som ska vara den där föräldern som måste sätta alla gränser vara tråkig och vara vaken hela nätterna men jag vet också att det kommer vara den mest älskade ungen på jorden för det finns så många människor runt omkring. Jag förlitar mig inte på deras stöd men jag tar racksamt emot det.

Jag vet att det kommer finnas en mamma och pappa mormor morfar morbröder moster extra mostrar och morbröder en gudfar gammel lmormor gammelfarmor så många människor som kommer älska det här barnet och ställa upp för oss båda och det gör den här resan lättare! :)

Tack ska ni ha! <3